Grönt te (Camellia sinensis) är en av världens mest konsumerade drycker och har under de senaste två decennierna blivit föremål för intensiv forskning inom kardiovaskulär medicin. Epidemiologiska studier antyder att regelbunden konsumtion av grönt te är kopplat till lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, stroke och total dödlighet. Samtidigt visar kliniska interventionsstudier att grönt te kan påverka flera etablerade riskfaktorer, såsom ateroskleros (åderförkalkning),blodfetter, blodtryck och endotelfunktion.
Intresset har traditionellt fokuserat på polyfenoler, särskilt en katekin som kallas epigallokatekingallat (EGCG). Men senare forskning har även lyft fram aminosyran L-teanin, som bland annat kan påverka inflammation och lipidupptag i makrofager.
För att förstå vilken roll grönt tes spelar för hjärt-kärlhälsan kan vi fördjupa oss i evidensen på flera nivåer:
Observationsstudier
Randomiserade kontrollerade studier och metaanalyser
Molekylära och cellulära mekanismer
Evidensnivå 1, Observationsstudier och kohortmetaanalyser
Stora prospektiva kohortstudier (observationsstudier) har visat att personer som regelbundet dricker grönt te ofta har lägre risk för hjärt-kärlsjukdom.
En metaanalys av prospektiva kohortstudier fann att högre konsumtion av grönt te var associerad med lägre risk för kranskärlssjukdom (CHD), med en icke-linjär dos-responsrelation (ju mer desto bättre) där låg till måttlig konsumtion verkade mest gynnsam (Wang et al., 2023).
Liknande resultat har rapporterats för stroke. En dos-respons-metaanalys visade att ett dagligt intag motsvarande cirka 500–1000 ml grönt te var associerat med ungefär 20–25 % lägre risk för stroke i de analyserade kohorterna (Wang et al., 2023).
Även dödlighet tycks påverkas. En metaanalys av 38 kohortdataset rapporterade att regelbundet intag av grönt te var associerat med lägre risk för både kardiovaskulär mortalitet och total mortalitet (Kim et al., 2024).
Det är viktigt att betona att observationsstudier inte kan bevisa orsakssamband. De ger dock en viktig indikation om möjliga skyddseffekter i verkliga populationer och motiverar kontrollerade interventionsstudier.
Evidensnivå 2, Randomiserade kontrollerade studier och metaanalyser
Randomiserade kontrollerade studier (RCT) ger starkare evidens eftersom de kan isolera effekten av grönt te eller dess extrakt.
Blodlipider
En metaanalys av 14 RCT visade att grönt te signifikant sänkte totalkolesterol och LDL-kolesterol hos vuxna deltagare (Zheng et al., 2011).
Nyare systematiska översikter bekräftar denna effekt, även om förändringarna ofta är måttliga i absoluta tal (Xu et al., 2020). En bred metaanalys av grönt te-extrakt fann dessutom små förbättringar i HDL och diastoliskt blodtryck (Zamani et al., 2022).
Blodtryck
En metaanalys av 13 randomiserade studier rapporterade att grönt te sänkte:
(Peng et al., 2014)
Även små blodtryckssänkningar kan vara kliniskt relevanta på populationsnivå, men knappast för den enskilda individen.
Endotelfunktion
Endotelet är det inre skiktet i artärerna och när det inte fungerar som det ska, endoteldysfunktion, är det en tidig markör för ateroskleros. En metaanalys av kontrollerade studier visade att te förbättrar flow-mediated dilation (FMD), ett etablerat mått på endotelberoende kärlvidgning, vasodilatation (Ras et al., 2011).
Intressant nog tyder vissa studier på att isolerat EGCG inte helt kan förklara effekten, vilket antyder synergier mellan flera komponenter i te (Lorenz et al., 2017).

Evidensnivå 3, Molekylära mekanismer
Ateroskleros är en komplex inflammatorisk sjukdom där lipidmetabolism, oxidativ stress och immunologiska processer samverkar. Grönt te påverkar flera av dessa mekanismer.
Minskad LDL-oxidation
LDL-värdet brukar kallas det dåliga kolesterolet, men nyare forskning visar att det inte är särskilt relevant för att bedöma kärlhälsan. Däremot är Oxiderat LDL (små, täta LDL-partiklar, sdLDL) en central drivkraft i utvecklingen av ateroskleros. Katekiner i grönt te fungerar som kraftfulla antioxidanter och kan minska oxidationen av LDL-partiklar.
Effekter på lipidmetabolism
Katekiner kan:
minska intestinalt kolesterolupptag
öka gallutsöndring av kolesterol
påverka LDL-receptoraktivitet i levern.
Hämning av skumcellsbildning
Ett avgörande steg i aterosklerosutvecklingen är bildningen av skumceller, lipidfyllda makrofager i kärlväggen.
Studier har visat att L-teanin kan minska skumcellsbildning genom att stimulera ubiquitin-beroende nedbrytning av Renhållningsreceptorer, klass A (scavenger-receptor A, SR-A) i makrofager. Detta minskar cellernas upptag av oxiderat LDL (Lei et al., 2021).
Anti-inflammatoriska effekter
Polyfenoler i grönt te kan även påverka inflammatoriska signalvägar såsom NF-κB och därigenom minska produktionen av proinflammatoriska cytokiner.
Dosering och säkerhet
Hur mycket grönt te behövs?
Epidemiologiska studier antyder att gynnsamma effekter ofta ses vid:
2–4 koppar grönt te per dag
Det motsvarar ungefär:
200–400 mg katekiner
100–300 mg EGCG
Innehållet varierar beroende på teets kvalitet och bryggmetod, se nedan.
Typiskt innehåll per kopp (200–250 ml):
| Ämne | Mängd |
|---|
| Katekiner | 80–120 mg |
| EGCG | 50–100 mg |
| L-teanin | 10–25 mg |
Tillskott, typiska doser som använts i studier
Det går att ta EGCG och L-teanin som kosttillskott också.
EGCG, extrakt av grönt te
Vanliga doser i kliniska studier:
300–500 mg EGCG per dag
Högre doser förekommer, men säkerhetsdata visar att:
L-teanin
Vanliga doser i studier:
100–200 mg per dag
I vissa studier används:
200–400 mg per dag
Teanin studeras främst för stress och kognition, men kan också har visat sig också kunna hämma aterosklrosbildning, indirekt påverka blodtryck och autonom nervreglering.
Praktiska tips
Ta inte höga doser av EGCG på fastande mage
EGCG absorberas snabbare i fastande tillstånd, vilket kan ge högre plasmanivåer och ökad risk för leverpåverkan.
Intag med mat minskar risk för biverkningar
Samtidigt minskar plasmatoppar och gastrointestinal irritation. En del personer blir illamående om de dricker te på fastande mage.
Var uppmärksam på koffein
Grönt te innehåller vanligtvis:
20–40 mg koffein per kopp
Koffeinkänsliga personer kan välja:
- Ta EGCG och L-teanin som extrakt, de innehåller inte koffein.
- att inte dricka grönt te på sen eftermiddag och kväll.
Möjliga läkemedelsinteraktioner
Grönt te kan påverka:
Personer under läkemedelsbehandling bör därför vara försiktiga med högdos-extrakt. Du kan rådfråga din läkare, men oddsen att denne är påläst om grönt te och dess effekter är ganska små.
Teanin och EGCG i olika typer av grönt te
Innehållet av bioaktiva ämnen i grönt te varierar kraftigt beroende på odlingsmetod, bladkvalitet, skörd, skuggning och bryggning. Särskilt viktigt är graden av skuggning före skörd, eftersom detta påverkar balansen mellan aminosyror (som teanin) och katekiner (som EGCG).
Nedan visas typiska koncentrationer baserade på analyser av japanska teer i vetenskaplig litteratur.
| Typ av grönt te | Teanin (mg/kopp) | EGCG (mg/kopp) | Särskilda egenskaper |
|---|
| Gyokuro | 25–45 mg | 80–120 mg | Skuggodlat premiumte med mycket högt innehåll av aminosyror, särskilt teanin |
| Matcha | 20–35 mg | 120–180 mg | Pulveriserade blad som konsumeras hela, mycket högt innehåll av katekiner |
| Sencha | 10–25 mg | 60–100 mg | Den vanligaste typen av japanskt grönt te |
| Kabusecha | 20–35 mg | 70–110 mg | Delvis skuggat te, mellanform mellan sencha och gyokuro |
| Bancha | 5–15 mg | 40–70 mg | Senare skördade blad med lägre katekininnehåll. Även lägre koffeininnehåll. |
| Hojicha | 3–10 mg | 10–30 mg | Rostat grönt te med lägre innehåll av katekiner och koffein |
(Beräkningarna gäller ungefär 200–250 ml bryggt te.)
Matcha – särskilt koncentrerat
Eftersom matcha består av finmalda teblad som konsumeras i sin helhet får man i sig betydligt mer bioaktiva ämnen per portion. Matcha är det te som används i den traditionella japanska teceremonin.
Typiska mängder i 1 gram matcha (≈1 kopp):
Teanin: ca 20–30 mg
EGCG: ca 120–150 mg
Det innebär att en kopp matcha kan motsvara 2–3 koppar vanligt bryggt grönt te när det gäller katekiner.
Varför varierar innehållet?
Skuggodling ökar teanin
Teer som gyokuro och matcha odlas ofta under skuggning i flera veckor före skörd. Detta minskar fotosyntesen och leder till att aminosyror, särskilt teanin, ackumuleras i bladen.
Solljus ökar katekiner
I mer solbelysta teer omvandlas teanin delvis till katekiner, vilket ökar halten polyfenoler men minskar mängden aminosyror.
Bladets ålder spelar roll
Yngre blad innehåller generellt:
mer teanin
mer aromatiska ämnen
mer katechiner
Äldre blad (t.ex. bancha) innehåller mindre av dessa ämnen.
Jämförelsetabell
| Dryck | Teanin | EGCG |
|---|
| 1 kopp sencha | ca 10–25 mg | 60–100 mg |
| 1 kopp gyokuro | ca 25–45 mg | 80–120 mg |
| 1 kopp matcha | ca 20–30 mg | 120–150 mg |
För personer som vill maximera intaget av teanin är gyokuro ofta det mest koncentrerade alternativet, medan matcha ger högst mängd katekiner per kopp.
Slutsats
Den samlade forskningen visar att grönt te kan påverka hjärt-kärlhälsa genom flera biologiska mekanismer:
sänkning av LDL-kolesterol
minskad oxidation av LDL
förbättrad endotelfunktion
minskad inflammation
hämning av skumcellsbildning.
Observationsstudier tyder på lägre risk för hjärt-kärlsjukdom hos regelbundna tedrickare, medan randomiserade studier visar förbättringar i flera kardiometabola riskmarkörer.
Även om effekterna ofta är måttliga per individ kan de vara betydelsefulla ur folkhälsoperspektiv, särskilt eftersom grönt te är en enkel och säker kostfaktor.
För en person som redan har ådragit sig problem med blodkärlen kan det vara en god idé att ta EGCG och L-teanin som tillskott för att försäkra sig om att det blri tillräckliga doser.
Bo Engborg
info@effektivfriskvard.se
0708-18 24 57
Är du intresserad att veta mer om din kärlhälsa är du välkommen att boka tid för arteriografi.
Källa:
Zheng XX et al. 2011. Green tea intake lowers LDL cholesterol: a meta-analysis of randomized controlled trials. Am J Clin Nutr.
Peng X et al. 2014. Green tea consumption and blood pressure: a meta-analysis of randomized trials. Scientific Reports.
Xu R et al. 2020. Green tea and lipid metabolism: systematic review. Nutrients.
Ras RT et al. 2011. Tea consumption improves endothelial function: meta-analysis. PLoS ONE.
Lorenz M et al. 2017. Mechanisms of vascular effects of green tea. Scientific Reports.
Wang ZM et al. 2023. Green tea consumption and coronary heart disease risk: meta-analysis. Nutrition Metabolism and Cardiovascular Diseases.
Kim Y et al. 2024. Tea consumption and mortality: meta-analysis of cohort studies. Epidemiology and Health.
Lei J et al. 2021. L-Theanine inhibits macrophage foam cell formation via ubiquitination-dependent degradation of scavenger receptor A. Biochem Biophys Res Commun.
EFSA Panel on Dietetic Products. 2018. Safety of green tea catechins. EFSA Journal.