• 2025-04-16

PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är syntetiska kemikalier som är extremt stabila, svårnedbrytbara och ackumuleras både i våra kroppar samt och i miljön. De har associerats med ett flertal allvarliga hälsoproblem. Nedan följer en sammanfattning av de främsta riskerna med PFAS-exponering, baserad på aktuell vetenskaplig forskning.

Längre fram i artikeln finns tips om vad man kan göra för att minska sin egen belastning av PFAS och vad vi måste kräva av politiker och andra makthavare att göra.

1. Hormonstörningar (endokrina störningar)

PFAS stör kroppens hormonsystem och är kända endokrina disruptorer.

• Sköldkörtelproblem:
  PFAS påverkar sköldkörtelns funktion, vilket kan leda till både hypotyreos (underfunktion) och hypertyreos (överfunktion),med symptom som trötthet, viktproblem och depression (Kim et al., 2018).
• Påverkan på könshormoner:
  PFAS kan minska fertilitet, öka risken för hormonrelaterade cancerformer och störa menstruationscykeln hos kvinnor (Vested et al., 2013).

2. Ökad risk för diabetes typ 2 och fetma

Exponering för PFAS kopplas till insulinresistens, störningar i glukosmetabolismen och ökad risk för diabetes typ 2.

• Studier visar ökad insulinresistens och blodsockerstörningar hos individer med högre PFAS-halter (Sun et al., 2018).
• Kan bidra till störningar i fettvävnaden och öka risken för fetma, särskilt bukfetma (Liu et al., 2018).

3. Försämrad bentäthet och ökad risk för osteoporos

PFAS har negativa effekter på benhälsan och minskar bentätheten, särskilt hos kvinnor och äldre.

• PFAS stör benomsättningen genom hormonella störningar och inflammationsprocesser, vilket ökar risken för osteoporos och frakturer (Lin et al., 2014).

4. Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom

Långvarig exponering av PFAS är förknippad med förhöjt kolesterol och andra blodfettsstörningar.

• PFAS ökar LDL-kolesterol och triglycerider, vilket är kopplat till ökad risk för hjärtinfarkt och stroke (Nelson et al., 2010).
• Ökad inflammation och blodtryckspåverkan har också observerats (Huang et al., 2018).

5. Påverkan på nervsystem och barns utveckling

PFAS påverkar nervsystemet, särskilt vid exponering under fosterstadiet eller barndomen.

• Försämrad kognitiv utveckling, lägre IQ och störningar i beteendet har observerats hos barn som exponerats i fosterstadiet (Grandjean et al., 2012).
• Kan påverka uppmärksamhet, minne och inlärningsförmåga hos barn och vuxna.

6. Nedsatt immunförsvar

PFAS-exponering kan minska immunförsvarets effektivitet och öka risken för infektioner.

• Minskad effekt av vaccinationer (lägre antikroppsproduktion),särskilt hos barn (Grandjean et al., 2012).
• Ökad mottaglighet för infektioner i luftvägarna och autoimmuna sjukdomar (National Toxicology Program, 2016).

7. Ökad risk för flera cancerformer

PFAS-exponering har kopplats till ökad risk för vissa cancerformer, särskilt:

• Njurecancer
• Testikelcancer
• Levercancer
• Bukspottkörtelcancer

IARC (International Agency for Research on Cancer) har klassificerat vissa PFAS som möjligen cancerframkallande (IARC Monographs, 2017).

8. Graviditets- och fertilitetsproblem

• Ökad risk för missfall, för tidig födsel och låg födelsevikt (Bach et al., 2015).
• Minskad fertilitet hos både män och kvinnor.

Hur exponeras vi för PFAS?

PFAS finns främst i:

• Dricksvatten från kontaminerade källor.
• Fisk och skaldjur från kontaminerade vatten. Tyvärr har Svenska kräftor ofta förhöjda PFAS-värden enligt en studie gjord av Naturvårdsverket.
• Non-stick-beläggningar (t.ex. teflon).
• Impregnerade textilier och förpackningar (snabbmat, pizzakartonger, popcornpåsar).

Det finns idag inga etablerade läkemedel eller beprövade metoder för att snabbt eliminera PFAS ur kroppen, men forskning pekar på flera naturliga och livsstilsbaserade strategier som kan hjälpa kroppen att minska PFAS-halten över tid.

Här är några evidensbaserade metoder och strategier:

1. Öka utsöndringen via gallan med hjälp av fibrer

PFAS elimineras huvudsakligen via gallan och avföringen. Att öka fiberintaget kan förbättra PFAS-elimineringen genom att minska den enterohepatiska cirkulationen (återupptag via tarmen).

• Fibrer från grönsaker, baljväxter och frukter: Speciellt vattenlösliga fibrer kan hjälpa till att fånga upp gallsyror, vilket kan bidra till en ökad utsöndring av PFAS.
• En studie visade att högre konsumtion av vattenlösliga fibrer minskade koncentrationen av PFAS i blodet hos exponerade individer (Alderete et al., 2022).

2. Kolestyramin (ett läkemedel med bindande egenskaper)

Även om detta inte är en naturlig metod i strikt mening, har kolestyramin, ett gallsyrebindande läkemedel, visats kunna minska halterna av PFAS i blodet hos människor. Den binder gallsyror i tarmen och förhindrar återabsorption.

• Klinisk studie har visat att kolestyramin kan minska PFAS i serum signifikant (Genuis et al., 2010).
• Det kan dock också binda upp vitaminer och mineraler, varför användning bör ske under övervakning av läkare.
• Gallsyror kan också bindas och föras ut ur kroppen med fibrer i kosten, till exempel från havre eller mandlar.

3. Blodgivning

Regelbunden blodgivning har visats minska kroppens belastning av PFAS, eftersom substanserna finns bundna i blodet.

• Studier bekräftar att blodgivning minskar halterna av PFAS markant (Lorber et al., 2015).
• Blodgivning är ett effektivt och enkelt sätt att minska PFAS-nivåer men är naturligtvis inte lämpligt för alla.

4. Svettning (bastu och träning)

PFAS utsöndras till viss grad även via svett. Att regelbundet svettas, exempelvis via träning och bastubad, kan bidra marginellt.

• Bastuterapi har visats kunna utsöndra låga halter PFAS i svett (Genuis et al., 2013). Effekten är dock begränsad, och behövs göras regelbundet och över längre tid för märkbar effekt.
• Att bada bastu har ju även andra positiva hälsoeffekter så att komplettera andra insatser mot PFAS med regelbundna bastubad är ingen dum idé.

5. Undvik fortsatt exponering

Även om detta inte aktivt minskar befintliga nivåer är det avgörande att undvika ytterligare exponering:

• Undvik ultraprocessad mat, fabriksmat, eftersom det ofta innehåller betydligt högre halter av PFAS än den mat man lagar hemma.
• Använd filtrerat dricksvatten (aktivt kolfilter eller omvänd osmos).
• Använd aldrig non-stick-beläggningar (teflon) när du lagar mat. Använd istället kärl av glas, porslin, rostfritt och gjutjärn utan non-stickbeläggningar.
• Undvik snabbmatsförpackningar, pizzakartonger, micropopcorn-påsar, fett- och fuktavstötande pappförpackningar och impregnerade textilier som kan innehålla PFAS.
• Om du använder smink och andra skönhetsprodukter är det viktigt att se till att de inte innehåller PFAS i. Leta i innehållsförteckningen efter ord som PTFE, polytef eller ord som innehåller ”perfluoro.” och ”.polyfluoro”. Väljer du miljömärkta produkter slipper du PFAS.
• Vill du impregnera stövlar, skor eller kläder, använd produkter som inte innehåller högfluorerade ämnen. Det kan till exempel vara vax. Leta efter  eller impregnering märkt med Bra Miljöval eller Svanen.
• Undvik textilier som är smutsavstötande, som heltäckningsmattor, soffor och tält. Ofta är soffor med tvättbart överdrag fria från PFAS, men kontrollera innan du köper. Begagnade textilier har vanligen mindre belastning av PFAS eftersom det har tvättats bort.
• Så kallade funktionskläder som är vattenavvisande och samtidigt andas innehåller ofta PFAS. I och med att det är ytterkläder kommer de inte in i kroppen direkt, men går ut i naturen och förorenar vattnet.

6. Stöd kroppens avgiftningsmekanismer

Det är viktigt att lever och njurar fungerar optimalt för att elimineringen av PFAS och andra oönskade ämnen ska fungera väl.

• Leverstödjande örtextrakt som mariatistel, kronärtskocka, bupleurum, gurkmeja och grönt te hjälper leverns avgiftningssystem.
• Näringsämnen som stöder avgiftningsprocesser (glutation, NAC, selen, zink) hjälper kroppen att bättre hantera oxidativ stress som är kopplat till exponering för miljögifter, även om direkt evidens specifikt för PFAS saknas.

Politiker och andra makthavares ansvar för att minska vår belastning av PFAS

Politiker och andra makthavare har avgörande möjligheter och ansvar att minska den exponering av PFAS som vi utsätts för. Här följer de viktigaste åtgärderna, baserat på vad forskningen och experter rekommenderar:

1. Skärpt lagstiftning och reglering

Förbud mot PFAS i konsumentprodukter

• Införa totalförbud mot PFAS i produkter där de inte är absolut nödvändiga (t.ex. matförpackningar, kosmetika, textilier, skidvalla).
• Begränsa användningen av PFAS i brandskum och ställa krav på alternativa, säkrare kemikalier.

Skärpta gränsvärden för dricksvatten

• Införa och kontinuerligt uppdatera strängare riktlinjer och gränsvärden för PFAS i dricksvatten enligt den senaste tillgängliga vetenskapen.
• I Sverige har exempelvis Livsmedelsverket satt riktvärden, men ytterligare sänkningar enligt försiktighetsprincipen behövs.

2. Identifiering och sanering av förorenade områden

Nationella inventeringar

• Genomföra omfattande kartläggningar av PFAS-förorenade platser, t.ex. flygplatser, brandövningsplatser och industriområden.

Statligt finansierade saneringsprojekt

• Finansiera och snabba på sanering av förorenade jord- och vattenområden för att hindra fortsatt spridning.

3. Ekonomiska styrmedel och incitament

Inför skatter och avgifter

• PFAS-skatt på företag som tillverkar eller importerar produkter med PFAS för att minska ekonomiska incitament för användning.

Subventioner och stöd för PFAS-fria alternativ

• Ge ekonomiskt stöd eller skattelättnader till företag som utvecklar och använder PFAS-fria produkter och teknologier.

4. Ökad offentlig information och transparens

Obligatorisk märkning av produkter

• Införa obligatorisk märkning av produkter som innehåller PFAS så att konsumenter kan göra medvetna val.

Offentliga informationskampanjer

• Informera allmänheten om riskerna med PFAS och hur man undviker exponering, exempelvis genom kostråd och rekommendationer kring vattenrening.

5. Investeringar i forskning och innovation

Satsa på alternativ

• Finansiera forskning som leder till säkrare alternativ till PFAS, till exempel när det gäller ytbehandling, brandskydd och impregnering.

Utveckling av reningstekniker

• Investera i forskning kring effektivare metoder för att rena vatten och mark från PFAS.

6. Internationellt samarbete och påverkansarbete

Driv frågan inom EU och globalt:

• Arbeta aktivt för striktare EU-regler och internationella överenskommelser, eftersom PFAS-spridning inte respekterar nationsgränser.
• Sverige och Danmark är exempel på länder som drivit frågan internationellt.

7. Företagens ansvar (corporate responsibility)

Skärpta krav på industrin

• Inför obligatorisk rapportering och transparens från företag som använder eller släpper ut PFAS.
• Krav på industrin att proaktivt fasa ut PFAS och redovisa sina åtgärder offentligt.

8. Implementering av försiktighetsprincipen

Tillämpa försiktighetsprincipen i all kemikaliereglering:

• Vid minsta misstanke om risk bör PFAS-substanser regleras enligt principen ”bättre säker än ledsen”.

Varför är åtgärder akuta?

• PFAS är extremt långlivade, svåra att bryta ned och sprids effektivt i vatten och miljö.
• Hälsoriskerna är omfattande (cancer, hormonstörningar, reproduktiva problem, immunsystemet, med mera).
• PFAS sprids via dricksvatten, livsmedel och luft, vilket gör att problemet kräver samordnade och kraftfulla insatser.

Goda exempel att ta efter:

• Danmark har förbjudit PFAS i pappers- och kartongförpackningar för livsmedel sedan 2020.
• EU har ett pågående förslag om att förbjuda PFAS i nästan alla användningar från år 2026/2027.

Sammanfattning av det politiska läget

Makthavarna kan minska PFAS-exponeringen genom tydlig reglering, sanering, information till allmänheten, ekonomiska incitament, företagsansvar och internationellt samarbete om de tar frågan på allvar. Det krävs politiskt mod och beslutskraft att skydda folkhälsa och miljö effektivt mot dessa långlivade kemikalier.

Det stora problemet med miljöpolitiken är att den fokuserar nästan uteslutande på klimatet. Om miljöalarmisterna har rätt i sina farhågor att klimatet blir varmare skulle det innebära att vissa regioner blir mindre lämpliga för människor, men vad har det för betydelse om mänskligheten blir alltmer infertil och går bort i cancer? Att minska utsläppen av PFAS och andra giftiga kemikalier är det absolut viktigaste, utan att vi gör det har vi ingen framtid, oavsett hur klimatet för’ändras.

VI har känt till problemen med PFAS under lång tid och varken regeringar ledda av Socialdemokraterna eller Moderaterna har tagit frågan om giftiga utsläpp, varav PFAS bara är ett exempel. på det allvar som krävs. Det är dags att ersätta dessa med något parti som vågar.

Bo Engborg

Nyhetsbrev

Vill du ha vårt nyhetsbrev med hälsotips och erbjudanden?

Fylla i din e-postadress här:
https://gansub.com/s/7dfx/
Det kommer inte att översvämma din brevlåda, några i månaden ungefär.
Du kan avsluta prenumerationen när du vill.